då något är fyllt av tomhet blir hat till kärlek och kärlek till hat,
fler svar blir fler frågor och ännu mindre svar, vill flyta
så som båtar gör på havet, vara fri som en fågel i de blå,
på en nivå som varken fylls med frågor eller svar,
kärlek eller hat, gott eller ont, en nivå som låter mig vara.
utan behöva tänka, utan att behöva känna utan bara vara
låt mig vara fri som den ensamme sjömannen som redan
seglat över de 7 vackra haven, då vädret han seglat i
är det som betyder mest, fast ack vill regnet som stormen
ändå nå honom precis som du nådde fram till mig, då
undrar man vad har denna oskyldiga sjöman gjort som
bara vill vara fri och göra som han vill. precis som fågeln
men ändå ska obetydliga små saker spela så stor roll.
hemligheterna gömmer sig och nyfikheten förökar sig,
och äter upp oss inifrån,
bränn upp avundsjukan,
halshugg nyfykheten
kväv hemligheten
och döda oroligheten
sen kan vi älska och hata på en helt annan nivå,
enklare, ytligare och mycket mindre sårbart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar